Hej på dig min vän! Tack för alla toppentips samt all pepp jag fått ifrån er. Kan säga att det hjälpt mig massor! Ja, vad ska jag säga. Jag var väldans nervös när vi skulle vandra till Lilla Skansen och lämna dessa nappar. Jag kände att INGET fick gå fel. Han fick inte bli för trött, inte på dåligt humör, att han inte skulle hinna ångra sig. Jada jada jada…. Ja men ni vet hur mycket det är som faktiskt kan gå åt skogen när man ska göra nåt sånt här. Det räcker ju bara att han blir lite för trött så är det FETKÖRT! Viktigt var ju att det skulle bli en bra känsla runt detta också. Att han inte skulle stå där och fultjura med snoret och tårarna rinnande medan jag typ trycker i hans arm i röret för att han ska släppa napparna. Ja men ni hajjar, fasen vad fel det kan bli!

Utanför Skansen. Älskar Skansen skylten, den är verkligen super retro! Milo har redan alla nappar samlade i sin lilla påse i ryggsäcken. Så här är det nemas problemas so far….

Här är vi alla på väg upp för första backen på Skansen. Är det nåt det finns gott om på Skansen är det backe upp och backe ner. Jag började givetvis och klippa hälsenan på nån brutta på väg upp för första trappan! ”AAAAAJ!!!!” bara skrek hon. ”Oj förlåååååååt” svarade jag. Man får ju skämmas….

Kusinerna…. Milo och Neo!

Ja men det var ju lite synd att självaste nappmaskinen inte fanns, dock så fick man ju hålla tillgodo med detta NÖDINKAST istället. Ett rör som gick rakt in till katterna.

Här kikade vi in hos katterna, jag berättade att han skulle stoppa in napparna en och en i hålet och sen skulle dom hamna i cylindern. Ni ser ju cylinder röret i bakgrunden här. Det var ett rör som var typ 80 cm i diameter, nästintill knök med nappar.

Så, en efter en åkte napparna ner i röret och Milo tyckte faktiskt att det var väldigt kul!

Sedan blev det till att få välja ut några leksaker för att man varit så duktig. Detta förberedde vi också så att så fort napparna låg i behållaren utbrast han ”PRESENT”. Ok, vi hittade nån liten butik där det faktiskt fanns ett par bilar att välja på, och flygplan. Det blev en bil och 3 flygplan. Katjing, perfekt….. MUTOR heter det va?

Karusell!

Plask plask, tänk att barn bara draaaaar sig till vatten. Sen sitter man där med hjärtat i halsgropen och håller tummar för att dom inte tippar i.

Min fina svärmor och svärfar! Stina och Janne…. (heter egentligen Kristina och Jan).

Gässen körde parad in i skjulet när det var dags för käk. Såg skitkul ut verkligen!

Här är hela tjocka släkten! Min fina familj…. underbara varenda en av dom! ♥

SÅ hur gick det nudå!? Nu har det gått några timmar sen vi lämnade nappen. Milo skulle ha haft sin napp i ungefär 100 ggr på dessa timmar. MEN VET NI?? Han har inte yppat ett ord. Kan vara så att detta är lugnet före stormen ikväll. Dock så har han varit jättetrött OCH sovit i bilen utan att yppa ett endaste ord om tutten, jag kan knappt fatta att det är sant?! Han har inte ens sagt nåt, DET trodde jag deifintivt att han skulle göra!!! Det var t.o.m så att klantarslet till hans mamma sa ”Lägg nu tutten och snutten i vagnen” när han vill gå iväg till rutschkanan. ”Inte tutten mamma, dom har jag lämnat hos katterna”. ÖÖÖÖöhhhhh… goddag yxskaftmorsa!

Jag känner att detta nog varit en större grej för mig än för Milo. Jag har varit tokfokuserad på detta hela dagen och spänt mig och velat att det ska gå så rätt till som möjligt. När vi sen hade lämnat napparna var jag nervös för hur han skulle reagera och tänkte att det kanske skulle bli någon slags gråthistoria av det hela och så skulle denna dagen som vi planerat bli pannkaka. Jag är verkligen inte bra på sånt här. Jag tycker det är asjobbigt och jag tror att jag blivit än mer larvigare nu när jag blivit mamma som lite äldre. Är jag muppig eller???

Nu är det i alla fall gjort. Nu börjar prövningen på riktigt. Det är snart dags för Milo att sova. Vi har lite sovmorgon imorgon så nattningen blir lite senare. Håll tummar för att det inte blir jobbigt för oss. Ha en fin söndagskväll, puss och tack för att Du finns och kommenterar hos mig! ♥