Hannah Familj

God onsdag vacker. Allt väl?

Igår var det en härlig sommardag så hela eftermiddagen spenderade vi på altanen. Vi badade och satt ute tills myggen kom

Vida chillar i hängmattan.

Kan nästan höra myggen.

Vidis doppar fötterna.

Om en stund kommer en tidning hit och ska göra ett familjereportage. Ska plocka iordning här hemma och sätta på mig ansiktet

Önskar dig en underbar dag.

Stor Kram ❤

Hej igen. Stockholms Stadsmission gör en otrolig insats för de behövande och fattiga i Sverige. De lyfter särskilt upp barnfattigdomen. I sommar satsar de på kollo.

Förra året kunde de tack vare gåvogivare ta emot 169 barn som fick en chans till lek, gemenskap och vila. Och ett härligt sommarminne att berätta om vid skolstart! En del barn sitter i båt för första gången, andra tar sina första simtag. Små saker som gör stor skillnad. Kollot ger familjerna ny energi och ork att förändra sin livssituation.

Gå in på Stadsmissionen och se vad du kan göra.

Stockholms Stadsmission har en tidning som ges ut två gånger per år. Alla deras givare får den men den finns även på t.ex. Grillska Huset.

Jag fick äran att skriva en krönika i deras tidning.

Så här skrev jag,

Det viktigaste är inte vad du gör utan att du gör något

Att driva en blogg, som jag gör, anses av somliga som en ytlig dagbok där man söker bekräftelse och uppmärksamhet. Visst, en del av mina inlägg handlar om ytliga ting men genom bloggen har jag varje vecka möjlighet att påverka, inspirera och informera en halv miljon besökare vad de kan göra för att hjälpa. Jag är fadder till ett barnhem i Indien och ett kvinnohem för misshandlade kvinnor i Sverige. Genom mina läsare har jag möjlighet att berätta om många orättvisor vi ofta stannar upp och blundar för. Jag har sett gatubarn som lämnats för att dö räddas till ett barnhem med kärlek, omsorg och möjlighet till utbildning. Under min senaste resa till Indien besökte vi slummen. Med bloggen tog jag med mina läsare och tillsammans samlade vi in hundratusentals kronor. Varför? De var där med mig genom mina bilder och berättelser. De upplevde misären på plats. För det är så vi kommer vidare. Att vi engagerar oss och berättar för vår omgivning. Du behöver inte resa till Indien för att hjälpa. Du behöver inte starta ett barnhem för att hjälpa. Oavsett var du bor i Sverige finns det inom ett par mil barn som lever i fattigdom. Barn som aldrig har möjlighet att lämna betongen för naturen. Barn som inte får chansen att spela ishockey, fotboll eller dansa balett för att det är för dyrt. Där kan du hjälpa. Litet som stort. För ofta begränsas vår ambition att hjälpa av att man inte vet var man ska börja och att många tror att det krävs stora pengar. Det krävs stora pengar men inte av en person. Många bäckar små. Mannen som ställer sig på fotbollsplanen och tränar barn donerar sin tid. Kvinnan som skänker kläder till Stadsmissionen donerar något hon redan betalt. Barnet som ger bort sin nalle den inte använder. Listan är lång vad du kan göra. Det viktigaste är inte vad du gör utan att du gör något.

/Hannah Graaf-Karyd

Hej min vän. Hoppas allt är väl. Dagarna rusar ifrån mig tycker jag. Är det bara för att det är sommar? Helt plötsligt är det augusti och sommaren börjar gå mot sitt slut. Vill njuta av varenda dag

Alldeles strax ska Vida på läkarbesök på BVC. Tänk att hon fyller ett år om mindre än en månad. Inte klokt vad tiden går fort. Då blir det kalas och tårta. Babblarna-tårta kanske

Glada Bebben.

Igår var jag och Peter på premiären av Tyskungen. En film som är baserad på Camilla Läckbergs roman med samma namn. Den var riktigt bra och spännande. Lite sorglig dock.

Efter bion bjöds det på massor av god mat och dryck på Cafe Opera.

Tack Zap Events, Tre Vänner, Nordisk film och Camilla!