16:13 | april 25, 2013
H&M och Beyonce
Är du ett lika stort H&M-fan som mig?
De samarbetar ju alltid med någon superkändis. Nu är vackra Beyonce deras ansikte utåt. Hon är t.o.m. gjort en specialskriven låt och video till kollektionen som kommer ut i maj.
Hur snygg är inte videon och för att inte tala om Beyonce?!
14:53 | april 25, 2013
200 goodiebags…
… ska nu fyllas 🙂
Jag, Fnulan och Marita ska slita upp alla kartonger och sortera alla fina, roliga och härliga produkter som de 200 första tjejerna får.
De kommer bli välfyllda 🙂
Kram ❤
09:44 | april 25, 2013
Instapics
Hej min vän. Är allt väl?
Vi kom fram till Båstad vid åtta igårkväll. Bjöds på god middag och sedan somnade vi alla gott.
Nu är vi åter i bilen på väg mot Malmö och sedan Helsingborg.
Flickorna är kvar hos farmor och ska mysa med henne och Ubbe idag.
Pojkarna var i Globen igår på Justin Beiber. Måste erkänna att jag är en aningens avundsjuk på att de fick se honom men ännu mer på att de fick träffa honom. Förstå deras lycka 🙂 Kramas och fotas med Justin är inte illa.
Ska ringa William och Mio så fort de slutar skolan. Vill höra ALLT!
Här kommer lite bilder från mitt Instagra
And so I did 🙂
Från biopremiären av Iron Man 3. Foto: posh24.se.
Somliga går med trasiga skor… andra med trasiga byxor.
Minnen ❤ Vida en dag gammal. Ser ut som hon knäppt sina händer och tackar för livet.
Systrakärlek.
Har en fullspäckad dag framför mig. Först möte i Malmö sedan till Helsingborg för att packa 200 goodiebags och fixa inför kvällens tjejkväll 🙂
Var rädd om dig.
All Kärlek ❤
16:47 | april 24, 2013
Varför oroa sig?
Hej min vän. Vi sitter i bilen, regnet öser ner, flickorna sover och jag och Peter småpratar om allt mellan himmel och jord.
Satt och tänkte på en sak som får mig att må dåligt. Det är oro.
Jag har en förmåga att oroa mig för alla i min omgivning. Är inte hypokondrisk eller rädd att något ska hända mig MEN min familj och de jag älskar vill jag ha under mina vingar hela tiden.
Vet ju att min sjukliga oro och mina katastroftankar inte hjälper ett dugg. Kan inte skydda alla, särskilt inte mot något som förhoppningsvis aldrig kommer att hända.
Lite som det är 🙂
Avskyr att leva i daglig oro över att något ska hända. Bara skolan eller förskolan ringer så får jag ont i magen.
För ett tag sedan bröt jag ihop för att Mio inte kom hem efter skolan. Jag brukade alltid ringa till fridtids och säga att det var ok för honom att gå hemåt. Den här dagen då jag ringde så hade han redan gått hem, för över en timme sedan (det tar en kvart att gå hem). Jag såg honom framför mig gåendes med sin alldeles förstora ryggsäck och mössan på sned. Fick fullkomlig panik och tänkte de värsta tankar man kan som mamma. Ringde runt till hans vänner, men han var inte hos någon av dem. Kastade mig i bilen med flickorna, gråtandes åkte jag Sigtuna runt, ropade och letade. Jag tog regnummer på alla bilar jag mötte. Han kanske låg där i en bagagelucka. Förstår du hur ”knäpp” jag är?
En halvtimme senare for jag hem i upplösningstillstånd. Det hade gått nästan två timmar. Han som alltid kommer hem eller ringer om han vill leka hos en kompis.
Då ser jag ungen.
Han kom strosandes längs med vägen och förstod inte alls uppståndelsen. Han hade ju bara letat efter pinnar, hoppat sönder is på vattenpölar och lekt lite i skogen. Han tittade på mig och skrattade, men mamma 🙂
Jag är inte alls överbeskyddande på ett sätt så jag bromsar dem och hindrar dem från att prova sina vingar. Snarare tvärtom. Jag ger barnen mycket fria tyglar och låter de ta ansvar och göra saker utan att springa bakom för att fånga dem om de skulle falla. Försöker dock förklara och vägleda dem mycket. Som vikten av att höra av sig och komma direkt hem om man sagt det.
Annars har de en mamma som sitter och slår huvudet i väggen av oro 🙂
Kram ❤
12:04 | april 24, 2013
Steg för steg
Hej min vän. Nu är vi snart på väg mot Skåne och vår tjejkväll. Imorse hann jag dock med att njuta i solen. Satt i lä på altanen och åt mina Finncrsip med avocado. Kunde sitta utan jacka. Så skönt.
Min bränna från Thailand är sedan länge ett minne blott och snart ska man gå med bara ben och armar. Mina armar är blåvita. Tycker inte om att toksola. Först och främst för att det är skadligt och sedan får jag så hemska fläckar i pannan. Ser ut som ett atlas 🙂
Så vad gör jag då? Jo, smörjer in mig med brun-utan-sol.
I samarbete med Dove Summer Glow ska jag tipsa dig om hur du får bästa BUS-effekten.
För att få en jämn fin färg är det viktigt att först peela/skrubba området på kroppen där du vill få färg. Till ansiktet använde jag en mild peelingkräm och armarna skrubbade jag med min skrubbhandske. Bort med alla döda hudceller.
Dove Summer Glow och skrubbhandske.
Jag tog ett tunt lager av min fuktkräm innan jag smörjde ansiktet för att det ska bli så jämt och fint som möjligt.
Med hjälp av en handduk gnuggar jag lätt på ögonbrynen så det inte fastnar färg där. Tvättar sedan mina händer mycket noga med tvål. Vill ju inte ha bruna handflator 🙂
Har smort mig två kvällar i rad för att bygga upp en fin färg.
Den doftar blommigt och gott och ger ingen unken BUS-lukt alls. Bra prisklass också. Köpte min på ICA Maxi för 45 kronor.
Innan jag påbörjade min jag-ska-bli-brun-process 🙂
Idag, efter att ha använt Dove två gånger.
Före.
Efter.
Den finns för två olika hudtoner. Ljusare och mörkare. Är perfekt till hela kroppen.
Tycker absolut du ska välja BUS framför solen. Var rädd om dig och din hud.
All Kärlek ❤