Visar arkiv från september 2009

grisig mentalpatient

Hej vackra vän, Du gör mig verkligen glad, det ska du veta! Hoppas att allt är bra med dig. 

Tänkte tipsa om två produkter som jag brukar använda till mitt hår.

"Saltvattenspray från Toni&Guy och "torrschampo" från Lee Stafford.

"Saltvattenspray från Toni&Guy och "torrschampo" från Lee Stafford (Finns att köpa på b la på KICK´S).

Den till höger brukar jag spraya i handukstorkat hår. Den ger samma känsla som när du badat i saltvatten. Håret får volym och det blir snygga, ostylade vågor i håret om du tvinnar det lätt och låter det torka. Den andra är perfekt att spraya i botten när du vill fräscha upp håret. Jag tvättar det ca var tredje dag, och där emellan använder jag denna.

Liv ligger bredvid mig och jag har kommit på tre sätt att få henne att skratta så hon kissar på sig i blöjan. 

1. Göra galna pruttljud med munnen (de riktiga står hon för själv :-))

2. Skratta hysteriskt, lite som en mentalpatient.

3. Nöffa som en gris.

All kärlek.

Tiggarbarn

I kväll bjöd Peter på hemgjord fluffig potatismos och ungsbakad falukorv. Gött som körv (som Da Silva skulle sagt). Barnen blev mäkta imponerade och åt som om de aldrig fått mat innan. Mio åt t.o.m. trots att han en kvart tidigare tydligen ätit middag hos grannen, som ett litet tiggarbarn 🙂 Han glömde visst bort att Peter stod och lagade mat, och att han skulle vara hemma till sex för middag, och tog gladeligen emot mat hos grannen när det erbjöds (grannen är hans bästa kompis, så du inte tror att han går hem till okända grannar och äter :-))

1middag

Jag har så ont i mitt hjärta och kan inte sluta tänka på dig, Haddock. Såg det du skrev i kommentarsfältet om din vackra bebis. Blir så arg, frustrerad och ledsen över att något sådant ska behöva hända. Tänker på er och ber. Önskar er all styrka och kärlek.

Stor kram min vän och sov så gott.

Here we go again

Hej min vän. Jaha, då var det dags igen! Slutade med min tio dagars penicilinkur i förrgår, redan dagen efter började jag känna lite ont i halsen igen, och i morse var det hemskt. Bet ändå ihop, för jag tänkte att det kanske bara var efterslängar. Efter mitt första jätteroliga, spännande och efterlängtade möte (du får veta längre fram vad det var :-)), så kom febern. Från ingenstans fick jag frossa och 38 i temp. Skit! Fick boka resten av mina möten och åka till sjukhuset.

Min halsinfektion har kommit tillbaka, så det var bara efter hals-och blodprover att åka och hämta ut en ny tiodagarskur penicilin.

Min halsinfektion har kommit tillbaka, så det var bara att efter hals- och blodprover åka och hämta ut en ny tiodagarskur penicilin.

Tydligen hade jag haft en fruktansvärd (jo, tack) infektion enligt läkaren, och första kuren var inte tillräcklig 🙁

Är i alla fall tacksam att jag kom i väg till läkaren innan det bröt ut ordentligt, som sist. Nu har jag chans att stoppa det värsta. Tänker inte tappa modet för det, bara ta det lite extra lugnt. På fredag ska jag fota och göra ett tidningsreportage, så då måste jag vara pigg igen.

William är på bandy och Mio sprang till sin bästis så fort han kom hem. Peter står för middagen, ska bli spännande.

Mio min Mio.

Mio min Mio.

All kärlek.

PS. Carpediem, örhängena kommer från Glitter, och är ringar i flätat läder. Sara Mars, Livs kofta köpte jag på H&M i går.

Stan

Nu ska jag och Liv in till stan. Hon får följa med mig på några möten. Ska försöka hinna med en lunch med Peter också , och så ska jag hämta min nya mobil. Jag tror att man kan blogga från den. Hoppas det, för då kan jag göra flera om dagen. Enklare med mobilen, än att koppla upp sig på datorn överallt.

Vi önskar dig en underbar dag!

Vi önskar dig en underbar dag!

Stor kram.

På flykt

I dag har jag gjort allt för att slippa vara hemma. Du vet när man inte orkar ta tag i städning, tvätt och annat trist, men är man hemma och ser eländet så mår man bara dåligt! Jag har helt enkelt flytt från allt. I stället åkte jag och hämtade pojkarna i skolan, har saknat dem så mycket. Vi for till Arlanda-stad för att köpa bandyklubba och skateboard till dem och även lite nya kläder till Liv. Hon växer så det knakar, och alla byxor slutar vid knäna. Väl på Stadium tittade vi på klubbor, William spelar bandy på tisdagar och alla har tydligen sina egna klubbor (jag är kanske efter, men jag trodde att man fick låna det där :-)). Allt var frid och fröjd tills vi kom till skateboaren. Alla barnen på granngården åker på en ramp som byggts av en händig pappa (inte Peter :-)) och pojkarna vill självklart också åka med sina egna istället för att låna. Nu kostade sådana skjortan så de kunde inte få en var, så jag sa att de kunde få en att dela på. Det passade tydligen inte en av herrarna, och det enda som saknades var att han skulle lägga sig på golvet och skrika och sparka med benen, annars prickade han in alla odrägliga gester, så det blev ingen alls. Fy, fasen för bortskämdhet! Nu drabbade det tyvärr båda, bara för att en betedde sig illa, men då lär de nog sig att uppmuntra varandra till att vara tacksamma och glada för det ”lilla”.

Liv däremot skötte sig och fick b la den här koftan från H&M.

Liv däremot skötte sig och fick bl a den här koftan från H&M.

Köpte också rosa, bruna och gråa raggsockor till Liv. Det gäller att börja i tid. Vill att hon också ska bli en ”raggis” älskare.

Tyckte även att jag var värd en liten kjol från H&M :-) Tänkte att den kunde vara snygg till ett par tjocka strumpbyxor och ett par stickade (raggisar) nerhasade strumpor i ett par grova kängor.

Tyckte även att Jag var värd något litet, och köpte en kjol på H&M. Tänkte att den kunde vara snygg till ett par tjocka strumpbyxor och ett par stickade (raggisar) nerhasade strumpor i ett par grova kängor.

Det är verkligen ett projekt att handla med tre barn. Speciellt när allt ska hända på en och samma gång. En som bryter ihop och beter sig som skit, en mini som är hungrig och bajsar på sig i takt med gråten, och så en som gör lite precis vad han vill och helst något som inte jag vill 🙂

Lyckades i alla fall handla det viktigaste till middagen, trots att vi alla bara vill hem och till sist blev vi nog lika griniga hela bunten.

Lyckades i alla fall handla det viktigaste till middagen, trots att vi alla bara vill hem och till sist blev vi nog lika griniga hela bunten.

Pojkarna kom precis in genom dörren. Mio skrek av lycka för att William lärt honom säga ”R”, han säger ju ”J” annars. Det låter väldigt roligt, när han springer runt och säger rrrrrrumpa, med typiska engelska R, hoppas det släpper ordentligt snart 🙂

Puss från oss, pojkarna hälsar också!

Puss från oss, pojkarna hälsar också!

Nu ska jag göra middag. Det blir grillad kyckling med sallad till.

All kärlek.