Visar arkiv från april 2009

Den största gåvan

Äntligen!!! Hon är den vackraste lilla flicka jag sett. Hon doftar himmel, ser ut som en ängel och är så snäll, så snäll. Just nu ligger hon på Peters bröst och sover. Hon gillar att sova hela dagen och ligga och plira och prata natten lång :-).

soverbb

Vi kom hem igår, efter en natt på BB. Jag blev ju som du vet igångsatt i tisdags förmiddag. Värkarna startade långsamt och jag orkade och hann med att blogga (till många arga typers förskräckelse, vilket jag inte kan förstå med tanke på att det var flera timmar innan det vag dags!) flamsa och tramsa med Peter så barnmorskan sa att detta barn kommer att skrattas till världen.

Efter mitt sista inlägg till dig var allt fortfarande frid och fröjd, snälla värkar med några minuters mellanrum, men sedan satte det igång. Fy sjutton, jag hade riktig dödsångest. Hade glömt bort hur fruktansvärt ont det gör. Jag bara skrek, och andades in lustgas som en galning, vilket jag förövrigt inte alls tycker hjälper eller är bra. Den fick mig bara att börja gråta och bli konstig i huvudet. Barnmorskorna var fantastiska. Lugna och stöttande. Den stora hjälten i det hela var såklart min älskade Peter som var ett starkt underbart stöd. Jag hängde och kravlade mig fast på honom och han klappade på mig och pratade lugnt. Narkosläkaren var upptagen på annat håll så jag låg i över en timme med de värsta värkarna jag någonsin upplevt och var nästan helt öppen. Jag fick inte epidural för det skulle ta för lång tid innan den hann verka, så istället fick jag Spinalbedövning som verkade med en gång. Efter en liten stund kom krystverkarna och på 18 minuter var hon ute. Det gick hur bra som helst.

Klockan 18.40 kom hon till världen, 3785 gr och 51cm lång. Hon har alldeles svart hår, skrattgropar och en liten hakgrop, lite konstig, men såklart världens finaste näsa, en liten rosa putmun och tjocka goa kinder. Ser lite ut som en eskimå. Och hon har jättelånga fingrar och tår, det anade vi att hon skulle få, med tanke på mina och Peters E.T-lemmar .-).

Idag kommer pojkarna hem och ska få träffa sin lillasyster för första gången. Det ska bli så kul.

jagliv

Tänk att man kan älska någon så oerhört starkt och mycket som man bara har känt i snart två dagar. Jag älskar detta underbara mirakel, denna vackra gåva av hela mitt hjärta. Och hon heter Liv.

Väntan

Nu har vattnet gått. Har precis varit ute på en promenad och nu börjar värkarna komma igång. Jag och Peter sitter som vanligt och flamsar och tar sjuka bilder. Just nu sitter Peter med en jätte binda på huvudet. Allt är som vanligt med andra ord.

 

Fastspänd i sjukhuskläder. Älskar den vita särken.

Fastspänd i sjukhuskläder. Älskar den vita särken.

Tack för alla uppmuntrande hälsningar.

Kram.

Nu är det dags!

Ja, då var det dags!

Frukost i sängen

Frukost i sängen

Efter undersökningen här på BB Sthlm bestämde vi för att sätta igång förlossningen. Allt är redo för det, så nu snart kommer barnmorskan och sätter dropp och allt vad det nu är. Jag har mått så dåligt sista tiden, inte fått någon som helst sömn, haft fruktansvärd foglossning och knappt orkat med mig själv. Du vet ju lite hur det har varit. Vill orka med att föda och ta hand om de två pojkarna hemma också så nu kör vi! Undras vad barnmorskan tänker när jag sitter här i förlossningssängen med datorn i högsta hugg :-).

Tänk på mig nu. Är så nervös, men självklart lycklig också. Peter är lugn som en filbunke, men det är han nog inte länge till :-).

Spänd väntan!

Spänd väntan!

 

Vi hörs snart igen. 

Nu önskar jag mig själv Gott Mod.

Världens största räddaste kram.

Äntligen hemma

Åh, jag älskar verkligen våren. Alla dofter som fyller luften, fågelkvitter (om dagen), knopparna på träden, blommor som täcker marken, gladare medmänniskor och ljumma dagar och kvällar.  Jag känner mig glad nu för mina pojkar har kommit hem. Mio har haft Bolibompanamnsdag så det har vi firat med tårta. William fick sin bit lite senare för han har lekt hos en kompis efter skolan. Båda var så lyckliga, Mio för sin namnsdag och William för han har träffat Johan Palm i helgen och dessutom fått hans nya singel, signerad, stort!

Äntligen har Mio fått sin efterlängtade namnsdag. Tack Bolibompa.

Äntligen har Mio fått sin efterlängtade namnsdag. Tack Bolibompa.

 

En stolt och lycklig William.

En stolt och lycklig William.

 

I kväll kommer syster hem från sin resa med ”Postkodlotteriet”, hon verkade väldigt trött när jag talade med henne tidigare idag. Hon skulle vänta i sju timmar på flygplatsen i Paris. Usch, det är så trist att behöva vänta när det enda man vill är att komma hem.

Tidigt i morgon bitti ska jag till BB på undersökning. Lovar att hålla dig underrättad om vad som händer.

Nu ska jag och pojkarna kramas och göra oss klara för kvällen. Vill kramas mycket nu, för i morgon kanske jag har fullt upp med att föda barn. 

Stora kramar.