20:20 | augusti 21, 2019 | Hannah Graaf
God kväll min vän. Haft en bra dag?
Jag har blivit så där vidrigt förkyld så det är väldigt skönt att slappa hemma och inte ha massor planerat.
Vi tog oss bara en tur till mamma och Gunnar och åt lunch, myste där och sen hem igen.
Satt och pratade minnen med mamma och berättade för flickorna om när jag var i deras ålder. En ”rolig” berättelse, som jag iofs skrattar åt idag, berättade vi.
Skulle kunna vara från ett skräckfilmsmanus 🙂
När jag och syrran var barn så bodde vi i Göteborg och vår mamma jobbade som diakonissa i svenska kyrkan. Pappa och hon var skilda så vi bodde mestadels med mamma.
Som diakonissa och som mamma är så Älskade hon, och älskar än idag, att hjälpa utsatta och sargade själar. Det var många gånger som vi hade den ena mer kufigare än den andre hemma hos oss och i kyrkan där mamma jobbade. Dom var dock alltid snälla.
En man var tyvärr lite knäppare än vi trodde.
Han ville visa oss sitt nya hus. Så icke ont anande följde mamma med tillsammans med mig och syrran. Jag 5år och syrran 7år.
När vi väl kommit där så var hela huset tapetserat i exakt samma tapet, psykadeliskt blommigt, och hela huset hade samma heltäckningsmatta i murrigt grönt.
Det fanns inga möbler förutom några madrasser på golvet. Han stänger dörren och låste med orden, Nu ska ni bo här! Vi är en familj!
Minns inte så mycket men har bilder av huset och doften och bara vagt att jag blev rädd. Men mamma var alltid lugn, pratade lugnt till mig och Maggan utan nån oro i rösten eller blicken så vi var aldrig jätterädda.
Efter ett dygn knackade det på dörren och till vår lycka var det en dammsugarförsäljare, på den tiden var det väldigt vanligt. Han som ”tagit” oss öppnade dörren bara på glänt och hade ett sånt där kedjelås så dörren inte gick att öppna helt. Mamma ropade högt på hjälp och vi lyckades med hjälp av försäljaren ta oss ut.
Undra vad som hänt om han aldrig kom och knackade på dörren.
Slutet gott allting gott. Men sjukt när man tänker på det. Det är nog bara en i raden av knasiga saker jag varit med om i mitt liv 🙂
Nu ligger jag med Schulman i sängen och lyssnar på Liv, Molly och den nakna kocken Vida som skramlar i köket och bakar cupcakes. Gott doftar det också.
Jag ska nämligen bli firad i förskott av flickorna innan dom far tillbaka till Spanien har jag förstått. Dom har olika överraskningar planerade så jag är alldeles pirrig.
Jag som haft lite sorg över denna födelsedag känner mig plötsligt glad i hjärtat.
Små bagare.
Det här är den första födelsedagen jag firar själv sen jag föddes.
Inte den obligatoriska kantarelltoasten på sängen och sång från barnen och Peter som jag fått i 14 år. Sorgligt men ett kapitel i mitt liv som jag måste ta mig igenom. Försöker bläddra fort och vända blad men inser ofta att jag läser samma sida om och om igen.
Tonårskillarna lägger jag dessvärre ingen större tro till (av erfarenhet). Får vara glad om dom kommer ihåg att skicka ett sms. Helg och allt… och så får man väl dessvärre ha överseende med att dom är tonåringar och hela världen kretsar ju faktiskt bara runt dom 😉
Livet.
Chasing my dreams!
Min fina drömfångare som jag köpte i Älvdalen hänger fint i backspegeln.
Ha det gött hemma i soffan eller vad du än befinner dig.
All Kärlek ♥️
